Om THS

Jag var nere i Skåne nu i veckan när Malmö FF fyllde 100. Jag fick alltså njuta av av Kvällpostens jubileumsbilaga, med ohämmat nostalgiska minnesartiklar av veteranjournalisterna Kent Hansson och Rune Smith. Där fick vi veta hur fantastiskt det var förr i tiden, när reportrarna kunde hänga med spelare och ledare utan att någon knystade om bristande integritet, där den unge volontären Rune Smith kunde sitta med öron som tefat medan KvP-legenderna Thure Isacson och Birger Buhre slängde käft med Eric Persson i en skrubb under läktaren på gamla Malmö stadion. Vad som sades? Det får vi inte veta. Poängen med den där gamla fina formen av sportjournalistik var ju att samförståndet förutsatte diskretion, att man fick hänga med i skrubben under läktaren om man aldrig skildrade vad om i själva verket hände där. Det finns en enda detalj jag minns i Smiths minnen från 40 år med Malmö FF och det är att Eric P brukade snurra sina Opelnycklar i handen medan han la ut texten.

Well, man är ju intresserad av olika saker. Vill man få reda på en transfer 24 timme före någon annan så är Rune Smith ens man. Och jag antar att det är så folk tänker om de läser de stora fotbollsbloggarna idag: det är också folk som vill markera att de är inside snarare än att tala om hur det är att vara inside (eftersom de helt enkelt inte har de språkliga verktygen att se Opelnycklarna i någons hand).

Finns det någon allvarlig tanke bakom Tre Hörnor Straff så är det att göra någonting helt annat. Själv läser jag ju hellre om vad Barry Glendenning ser på tv än vad nån av Rune Smiths efterträdare snappar upp i en mixed zone. Sen är detta ett hobbyprojekt och egentligen är ingen mer förvånad än jag att det nu har rullat på i tre och ett halvt år (punktligt en gång varje vinter har jag tänkt att det var dags att lägga ner). Jag minns fortfarande hur jag och Isobel gick på presskonferensen före VM-kvalet mot Spanien i oktober 2006 för att få någonting att skriva om. Zlatan strejkade, det var krisstämpel på landslaget, på podiet satt Lasse Lagerbäck och flackade med blicken medan Roland Andersson visade procentsiffror på hur bra Sverige egentligen var. Några dagar senare hade Sverige gjort sin senaste stora match. Och nu är krisstämpel igen, Zlatan strejkar, Spanien är Europamästare, Lagerbäck och Roland Andersson är på väg till…. Nigeria. Allt går igen och allt förändras. Bollen rullar vidare. Klyschorna förblir detsamma. Tre Hörnor Straff gnetar på.

Jesper Högström, 1 mars 2010