Dumma mej 3, eller Priset Zlatan fick betala

Följande text beställdes av Expressen Kultur som inlägg i deras debatt om Zlatan. Av redaktionspolitiska skäl ansåg man sig inte kunna publicera den. Här kommer den:

”Det är ju så här Sverige borde spela”, utropade Daniel Nannskog i Sveriges Televisions studio efter Island seger över England. ”Det var så här Sverige spelade förr!”

Och visst hade Nannskog rätt. Det var så här – med stenhårt, självuppoffrande arbete, som ett disciplinerat kollektiv – Sverige vann sina segrar förr i tiden. Frågan är bara varför Nannskog inte upptäckt den saken tidigare. Några veckor tidigare, när Sverige fortfarande var kvar i turneringen, var tv-studion full av evinnerlig supporterjournalistik. Andlösa bulletiner från landslagets bas, oändliga repriser av den senaste plattityden som yttrats av Zlatan eller någon av hans underhuggare, sluddriga intervjuer med mer eller mindre packade supportrar. Minsta reservation, minsta tvivel – som ju längre turneringen led visade sig omöjliga att helt undvika – måste vadderas med salvelsefulla beklaganden eller garderas med verklighetsfrämmande förhoppningar om att allt, på något mirakulöst sätt ändå skulle vända till det bättre.

Ändå kan debaclet inte ha kommit som en överraskning för någon. Sverige snubblade med nöd och näppe fram genom det lättaste EM-kvalet någonsin. Kvalet innehöll det mest förnedrande nederlaget i modern tid, de 1-4 på hemmaplan mot Österrike. Detta var inget olycksfall i arbetet utan ett av flera sammanbrott under nuvarande landslagsledning – 1-4 mot Holland, 3-5 mot Tyskland, 2-3 på hemmaplan mot Portugal. Sånt kan kompenseras (som våra vidlyftiga grannar från Danmark brukade göra), med att man i nästa match vräker in en massa mål framåt och spelar stormande attackfotboll. Nu i EM fick vi se hur det gick med den kompensationen. Ett svenskt mål framåt och detta vänligt donerat av en irländsk back.

Hur har då detta kunnat gå till? Svaret är att förbundskapten Erik Hamrén bars in av den djupt inrotade svenska skräcken för att vara så ”tråkig” som omvärlden uppfattar oss. Istället för den triste Lars Lagerbäck som gjorde sig impopulär genom att insistera på att produktens hållbarhet var viktigare än dess yta (och som, just genom denna urmodiga filosofi, nu blev tränaren som förde Island till deras sensationella framgångar), fick vi en säljchef. Vi fick Erik Hamrén, som inte bekymrade sig om produktens substans så mycket som att uppfinna fraser och slogans som kunde sälja in denna produkt till allmänheten. Och denne säljchef hade turen att lyckas liera sig med alla tiders störste stjärnsäljare, Zlatan Ibrahimovic. Redan efter det förra EM-fiaskot, 2012, som Hamrén hälsade med att tala om vikten att ”bete sig som en vinnare”, måste det ha varit uppenbart för alla som ville se att vi var i händerna på en bondfångare. Ändå fick Hamrén, efter att ha missat VM-kvalet på hösten 2013, utan stor diskussion sitt kontrakt förnyat. Detta alltså efter ett slutspelsfiasko och ett missat kval – samma facit som Olle Nordin hade när han 1990 jagades bort från förbundskaptensposten. Varför? För att Zlatan lade sitt namn i vågskålen. Zlatan lät sig av sitt ego förledas att bekräfta en chef som bekräftade honom själv – som lät detta vara Zlatans landslag, lett av en superskurk med grandios självbild som med sin armé av gula minioner skulle erövra världen. Zlatan satte sin prestige i pant för ett dysfunktionellt landslag. Och det pris han fick betala, denne man som är så hömodigt besatt av sitt eftermäle, var att hans sorti ur landslaget nu fick ett löjets skimmer över sig, ett skimmer de patetiska tongångarna i hans Volvoreklam inte gjorde någonting för att skingra.

Vad Hamrén och Zlatan gemensamt skapade är det Walter Isaacson, i sin biografi om Applegrundaren Steve Jobs, kallade ett ”verklighetsförvrängningsfält”. Det har bara varit möjligt för att de verkat i en miljö som i så hög grad varit mottaglig för verklighetsförvrängning. Gamla tv-surgubbar som Bo Hansson, som ansåg att deras uppgift var att förhålla sig småbuttert sakligt till den fotboll de var satta att kommentera, existerar inte längre. Istället har vi fått tv-sändningar som – i TV4:s studioankare Anna Brolins ord – ”frossar i känslor”. Som med andra ord bekräftar exakt de känslorna tittarna förutsätts hysa: enfaldig självuppskattning blandad med tårmild sentimentalitet och skräckblandad vördnad för den Store Zlatan. Det är en utmärkt jordmån för den attityd team Hamrén/Zlatan konsekvent har odlat: floskulöst övermod omväxlande med salvelsefullt bekräftelsesökande och sårad stingslighet när resultaten gått emot och antydningar till kritik har kommit.

Men verklighetsförvrängningsfält kan ju faktiskt, som Isaacson påpekade i Jobsbiografin, ha sin poäng. De kan få folk att göra det omöjliga, de kan hjälpa till att förändra verkligheten. Det är verkligheten som i sista hand fäller domen över fraserna, över flosklerna, över spelsätten och metoderna. Detta EM är en hård och slutgiltig dom över den verklighetsförvrängning som tillämpades av Erik Hamrén och av Zlatan Ibrahimovic och över alla som gjorde den möjlig.

Annons

27 juni: Litauen välkomnar sina hjältar

Otroliga scener utspelade sig på Rådhustorget i Vilnius, där de litauiska landslagsspelarna togs emot som hjältar efter sin sensationella insats i fotbolls-EM. Nationen hade gått man ur huse för att möta sina kelgrisar och hyllade i synnerhet litauernas skyttekung under mästerskapet, den irländske försvarsspelaren Ciaran Clark, som flugits in enkom för festligheterna. Särskilt uppmärksammades naturligtvis de spelare som redan förklarat att bragden i Frankrike blir slutpunkten för deras landslagskarriärer. Mittfältsveteranen KIMS ČELLSTROMAS kommer att tillträda en hög befattning vid den litauiska försvarshögskolan, där man i synnerhet hoppas att dra fördel av hans expertis inom området luftprojektiler, medan SATANAS IBRAHIMOVAS har utsetts till generaldirektör för det litauiska Riksrevisionsverket. Målvakten ANDRIUS ISAKS förklarade att han ska ge sig in i gamle landslagsstjärnan TOMAS BROLINAS affärsverksamhet och sälja dammsugarmunstycken tillsammans med denne.

Sammanslutningen ”Lietuvių Sąjunga Pasyvaus Pasipriešinimo” (Litauiska Förbundet för Passivt Motstånd) delade dessutom ut en särskild hedersutmärkelse till ERKANS ZENGINS för hans insats i samband med Belgiens mål i den avslutande gruppmatchen. Zengins avtackades i anslutning till detta för sin lysande bana i landslaget, vilket vållade viss förvirring eftersom spelaren själv tycktes ha glömt bort att han meddelat att han pensionerat sig i landslaget.

Under festligheterna avslöjades också att Litauens statstelevision sedan länge haft en dokumentärfilm under produktion om avgående förbundskapten ERIKS HAMRAUSKAS. Regissör är Litauens mest kände skräckfilmsregissör WES CRAVENIS som i en kommentar säger att hans förtrogenhet med genren gör honom unikt lämpad för jobbet.

-Vi har medvetet jobbat med samma dramaturgi som jag gör i mina filmer. Det handlar om att leka med tittarnas känslor, att först fylla dem med starka obehagskänslor och sedan lura dem att hoppas på att de har blivit befriade. Du kan inte låta bli att längta efter slutscenen, hoppas att vampyren verkligen är borta. Men innerst inne kan du inte låta bli att tänka att det är ett falskt hopp. Han kommer tillbaka. Du blir aldrig fri från honom. Aldrig nånsin.

-Men Hamrauskas har ju sagt att han avgår som förbundskapten och att han ska åka hem och begrava sig?

-Just det, säger Cravenis hemlighetsfullt, just det.

23 juni: ”otur” bakom litauisk förlust, avslöjar katastrofkommission

En specialtillsatt katastrofkommission ledd av den respekterade mittfältsveteranen KIMS ČELLSTROMAS slog på torsdagsmorgonen fast att ”otur” och ”små marginaler” låg bakom Litauens fotbollslandslags obegripliga misslyckande i EM.

-Det handlar om små, små detaljer som går emot oss, sade Čellstromas. Till exempel hade vi en chans som vi inte gjorde mål på i matchen mot Belgien, och sedan i nästa anfall gjorde de mål. Vad ska man kalla det för om inte otur?

-Och om exempelvis ärkehertig Franz Ferdinands chaufför valt en annan färdväg i Sarajevo 1914, då hade ärkehertigen inte blivit mördad och Första världskriget aldrig brutit ut. Och då hade det habsburgska riket aldrig fallit samman och vi hade aldrig idag haft en nation som heter Slovenien. Jag behöver väl inte påpeka att fjärdedomaren Matej Jug, som bestal oss på både en straff och ett mål mot Belgien, kommer just från Slovenien. Nej, det känns surt bara man tänker på det.

-Men pipan gick ju innan Zlatan hade skjutit och Courtois gjorde inget försök att rädda?

-Ja, det är ett exempel på såna småsaker som har gått emot oss. Förresten, tänk om Londonkonferensen 1830 inte hade beslutat sig för att upprätta en separat belgisk stat?

-Och det här att ERKANS ZENGINS vände ryggen åt den belgiske spelaren som sköt Belgiens segermål?

-Zengins är en litauisk landslagsspelare, så jag vill inte kritisera honom.

22 juni: Lexit ett alternativ inför ödesmatch

Läget är kritiskt för Litauens fotbollslandslag i det pågående Europamästerskapet. Om litauerna inte vinner kvällens match mot Belgien är det över för denna gång för dem. I ett känslomässigt framträdande i litauiskt statstelevision förklarade dock storstjärnan och lagkaptenen SATANAS IBRAHIMOVAS att han inte tänker tillåta att så blir fallet. Efter EM lägger nämligen Ibrahimovas av, och en förlust mot Belgien skulle bli hans sista match i den litauiska landslagströjan:

-Och jag tänker inte avsluta med en besvikelse.

Tillfrågad om huruvida Ibrahimovas utspel var en del av den litauiska taktiken inför ödesmatchen svarade förbundskapten ERIKS HAMRAUSKAS:

-Nämen, nu är det skarpt läge, så nu är det dags att plocka fram de gamla klassiska litauiska egenskaperna. Som magiskt tänkande.

Och om Litauen ändå inte vinner matchen? Då kommer, enligt uppgifter till litauisk statstelevision, Litauen själva att dra sig ur turneringen i protest. En sådan ”Lexit” skulle ha stöd av 74.3% av den litauiska befolkningen.

-They can’t fire us, we quit, säger Hamrauskas belåtet.

21 juni: Stålgardet tar ton

Nationell kraftsamling är påbjuden i Litauen inför fotbollslandslagets ödesmatch mot Belgien imorgon. Det leder naturligtvis till att de i Litauen alltid lika känsliga frågan om nationalism och integration kommer upp till ytan. Kan man lita på att de många nyligen invandrade litauerna hyllar och stödjer landslaget på det sätt man kan förvänta sig av en litauisk medborgare? Frågan har aktualiserats av att överstormgruppsledaren för det Litauiska Stålgardet, JIMIUS AKAUSKAS, satt Litauens bristande framgångar hittills i samband med att flera av spelarna i landslaget, till exempel storstjärnan SATANAS IBRAHIMOVAS, saknar en tydlig litauisk identitet.

-Det är associationer som skapar din identitet, resonerade Akauskas i litauisk morgon-tv. Hur du förstår det litauiska sociala kodsystemet skapar din identitet. För min del är jag ju en typisk litauer. Säger nån ”bok”, tänker jag ”bål”. Säger nån ”kristall” tänker jag ”natt”. Säger nån ”musik” tänker jag ”Kilkim Žaibu-festivalen för pagan metal och baltisk folkmusik”. Satanas Ibrahimovas har ett kroppsspråk och en attityd som tyder på att han inte får den sortens associationer.

Måttet för Akauskas rågades när det avslöjades att en av de spelare som hittills har ansetts vara en av de mest typiska litauerna i traditionell mening, SEBASTIANAS LARSONS, visade sig ha en morfars far från Lettland.

-Att vara litauer handlar inte bara om att ha blont hår och blå ögon och att ha munnen öppen hela tiden och att vifta på domaren så fort någon har tagit bollen från en, sa Akauskas. Det handlar om värderingar. Det är allmänt känt att vi i Litauiska Stålgardet står för värderingar som vänlighet, samarbete och respekt. Att vi nu föreslår att Sebastianas omedelbart ska deporteras till Lettland med poliseskort ser vi inte alls som främlingsfientlighet eller motvilja mot andra kulturer, utan tvärtom som en åtgärd som grundar sig i omtanke om honom själv. Vi anser att alla människor i grunden trivs bäst i den egna kulturen, och att Sebastianas har det mycket bättre bland andra letter, som är lika tjuvaktiga, dumma och lata som han själv. Vi vill hjälpa honom på plats, men då är det ju självklart att han först måste vara på plats.

Slutligen framhävde Akauskas hur viktigt det är för både samhället och fotbollen med en känsla av kulturell enhet.

-En nation bör ha ett enda språk och alla spelarna i ett landslag bör ha samma frisyr. Man ser ju bara har bra det har gått för våra motståndare Belgien!

Men även i skalans andra ände finns det olika förhållningssätt till det litauiska landslaget. Bland de invandrade minoritetsgrupperna representeras en landslagsvänlig falang av komikern SORANS ISMAILAITIS och gruppen BERTIL (Blattar Enade för att ha det Roligt och Trevligt i Litauen). Ismailaitis har under flera år spritt glädje och förbrödring på det litauiska fotbollsförbundets årliga, tv-sända gala och står under EM för förbundets poddradio med titeln ”JALLA JALLA LITAUEN, LITAUENS FOTBOLLSLANDSLAG ÄLSKAR ALLA BARNEN, ALLA BARNEN PÅ VÅR JORD.”

För en betydligt mer landslagskritisk inställning står däremot den separatistiska internetgruppen KOLCHOSEN, där enbart personer som är ”exkluderade från litauiskhetsnormen” får vara med. Kraven för kunna definieras som exkluderad är så hårda att gruppen enbart har tre, eller möjligen fyra medlemmar, vilket inte hindrar att man har haft svårt att ena sig om ett ställningstagande inför morgondagens match. Visserligen är litauiskheten en exkluderande norm, har det hävdats inom gruppen, men det är ju belgiskheten också; detta har i sin tur mötts av argumentet att litauiskheten är ÄNNU MER exkluderande, eftersom det finns fler människor som definierar sig som icke-litauer än som icke-belgare. Ett förslag till ett stöduttalande till förmån till Satanas Ibrahimovas, en person som många ”rasifierade” i Litauen identifierar sig med, strandade också på att man inte kunde enas om huruvida Ibrahimovas i uttalandet borde benämnas med ett könsneutralt pronomen. Det rådde också oenighet om huruvida Ibrahimovas egentligen bör ses som någon som existerar i den fysiska verkligheten, eller som en social konstruktion.

20 juni:Litauenrelevans före ödesmatch

Det var en jämförelsernas dag i litauisk tv igår. Trots att den litauiska statstelevisionens självklara syfte är att hylla och stödja Litauens landslag, går det ju inte helt att undvika att nämna andra deltagande EM-lag, eller att i nödfall även visa deras matcher. De litauiska kommentatorerna har då strikta instruktioner att kommentera på ett ”Litauenrelevant” sätt – som det så kallade ”saklighets- och opartiskhetskravet” i tv-bolagets policy lyder – och, så fort möjligheten yppar sig, förklara hur skeendet i matchen relaterar till, eller kan påverka, det litauiska laget. Under matchen mellan Frankrike och Schweiz igår, när schweizarnas tröjor visade sig vara av undermåligt fabrikat, framhävde kommentatorerna exempelvis hur hållbara de litauiska landslagströjorna i jämförelse var; inte en enda litauisk matchtröja har, visar statistiken, gått sönder under detta EM. Och när Albanien besegrade Rumänien i gruppens andra match påpekade kommentatorerna genast det sorgligt relevanta i resultatet, nämligen att Litauen nu inte kan gå till åttondelsfinal genom att erövra tredje plats (av fyra) i gruppen. Detta var ju det sätt på vilket Litauen gick till EM-turneringen till att börja med och den albanska segern var följaktligen ett hårt slag mot landets huvudstrategi.

-Det känns fuskigt av UEFA att hålla på att ändra reglerna så här, kommenterade Litauens förbundskapten ERIKS HAMRAUSKAS. Om ett litet fotbollsland som Litauen klarar av att ta två poäng mot tre av Europas bästa lag, då har vi stått för en jättefin prestation, och då tycker jag inte att man ska behöva snegla på andra länders resultat för att gå vidare till åttondelsfinal.

Nytt hopp fick de litauiska tittarna dock i pausen av matchen Frankrike-Schweiz, som litauisk statstelevision givetvis utnyttjar till att sända intervjuer med de litauiska spelarna, ledarna, materialförvaltarna och svårt berusade supportrarna. De litauiska reserverna gladde där sina landsmän med att förklara att de ”skulle spela jättebra” om de fick hoppa in i matchen mot Belgien, att de var ”taggade” och att ”stämningen i gruppen” var ”jättebra”. Skäggprydde mittfältaren JOKŪBAS DURMAS framhävde att ett lag som det litauiska inte ska behöva känna sig bundet av något så andefattigt som matematikens lagar. När det faktum att Litauen hittills under turneringen inte haft ett enda skott på mål togs upp, replikerade Durmas nämligen genast:

-Det spelar ingen roll om skotten är utanför eller innanför stolparna, så länge de går i mål.

Och hur kände Durmas inför att Litauen nu med all säkerhet måste vinna matchen mot Belgien för att gå vidare till åttondelsfinal?

-Det spelar ingen roll om vi vinner eller förlorar, så länge vi tar tre poäng.

19 juni: Job Guidettijus i säck och aska

Det var en högdramatisk dag med många känslomässiga utspel från fotbollslandslagets sida i litauisk statstelevision igår. Till att börja med framträdde unge forwarden JOB GUIDETTIJUS, klädd i säck och aska och sittande på en hög av grus, och anklagade Universum för ”orättvisa”, som lät Italien, och inte Litauen vinna EM-matchen i förrgår. Tillfrågad om hur han tänkte, i beaktande av att litauerna inte haft ett enda skott på mål under matchen, svarade Guidettijus med att hänvisa till sinnelagsetiken:

-Har vi inte städse vandrat ostraffligen inför Herren och bara spritt positiv energi omkring oss? Då kan det väl inte vara rättvist att vi förlorar. Nä, det är bara pinsamt, tycker jag. Jag älskar fotboll. I love it. Alla andra kan gå hem.

Guidettijus styrkte sitt resonemang med flera konsekvensetiska argument:

-Jag menar, konsekvensen av att Italien gjorde mål blev ju att de vann och vi förlorade. Och det var ju inte rättvist. Så att.

Guidettijus fick sedan frågan om hur Litauen rent konkret ska kunna besegra Belgien i övermorgon, med tanke på lagets svårigheter att skapa målchanser hittills i turneringen.

-Sånt tänker inte jag på, jag är fotbollsspelare.

I en tv-sänd paneldebatt med anledning av Guidettijus utspel fick spelaren stöd av den litauiske författaren och kulturpersonligheten HORACIUS ENGDALAITIS.

-Det vet ju alla att det är omöjligt för en man att bli rättvist behandlad i Litauen nuförtiden, sa Engdalaitis med ett snett leende.

Engdalaitis fick genast mothugg av sin exhustru EBBOT WITT-BRATTSTROMAS som med en röst darrande av indignation framhöll att det minsann var precis tvärtom.

-Inte EN ENDA GÅNG under de här tv-sändningarna från fotbolls-EM har det framkommit hur illa behandlad, ja förföljd, jag har blivit under hela mitt liv!

Nästa utspel kom från mittbacken ANDRIUS GRANKVISTAS som anklagade litauisk tv för att inte leva upp till sina löften och förpliktelser och obetingat stå på det litauiska lagets sida. Grankvistas hänvisade också till de kränkande bilder som har spritts på den tyske förbundskaptenen JOCHEN LÖW i en generande intim situation. Lika kränkande, förklarade Grankvistas, kändes det för honom när litauisk tv visade bilderna när han halkade innan den italienske anfallaren Éder gjorde lagets segermål och när han filmade så klumpigt i det italienska straffområdet i slutsekunderna att Italien fick frispark.

-Hur ska det kännas för mina vänner och släktingar när jag blir uthängd på det viset?

Chefen för litauisk statstelevision förklarade omedelbart att hon ”tog åt sig” av kritiken och ”bad om ursäkt om någon tagit illa vid sig”. Efter ett snabbinkallat krismöte beslöts att litauisk tv idag ska återutsända matchen mot Italien i redigerat skick. Den bästa lösningen för att så få tittare som möjligt skulle ta anstöt beslöts vara att klippa bort Grankvistas fullständigt. Efter samråd med Litauens Högsta Mediepolitiska Råd beslöts att Grankvistas, i den uppfräschade versionen av matchen, ska ersättas av en dataanimerad version av damfotbollslandslagets forward KOSOVARAS ASLLANIS.

-Nej, det är inte ”Kosses” vanliga position, men vi ser det snarare som ett plus att kunna utmana normerna om vad som är naturligt, säger överkommissarien i Högsta Mediepolitiska Rådet, BAKERIS LUNAČIARSKIS. Dessutom har hon erfarenheter av att vara rasifierad i Litauen.

Det gamla slut på matchen, som av så många litauer uppfattades som kränkande och exkluderande, kommer nu att ersättas av SATANAS IBRAHIMOVAS klassiska klackmål mot samma italienare från EM 2004. Det nya matchresultatet blir därmed 1-0 till Litauen.

-Detta är inte censur, det är att omfamna det nya Litauen, säger förbundskapten ERIKS HAMRAUSKAS entusiastiskt.

Inför den avslutande gruppspelsmatchen mot Belgien är naturligtvis litauisk statstelevision angelägen om att situationen inte ska upprepas. En expertgrupp av normkritiska kulturvetare från Universitetet i Vilnius kommer att samarbeta med Högsta Mediepolitiska Rådet och en team influgna experter från kinesisk television för att se till att inga scener som kan uppfattas som kränkande för någon litauer förekommer i sändningen från Belgienmatchen. För att försäkra sig om den saken kommer litauisk tv att utsända matchen med fem sekunders fördröjning. Andrijus Grankvistas är nöjd med beslutet:

-Det litauiska landslaget är ju till för alla, säger han, inte bara för några.

18 juni: världsberömd vetenskapsman sprider litauisk optimism

I Litauens statstelevision framträdde idag en av landets mest kända akademiker, professorn i internationell hälsa vid universitetet i Vilnius, HANIS ROSLINGIJUS, för att i en tre timmar lång föreläsning med 3D-grafik vederlägga det som han kallar ”den utspridda missuppfattningen att Litauens EM har varit en katastrof.”

-Folk har inga proportioner, det är det som är problemet. Jag berättar att sex av tio litauiska landslagsspelare numera har rinnande vatten hemma, sex av tio är vaccinerade mot mässlingen och hela åtta av tio av dem har gått i skolan. Den globala trenden är sådan att analfabetismen bland litauiska landslagsspelare i fotboll med all sannolikhet kommer att vara helt utrotad redan inom vår livstid. Tonårsgraviditeten bland landslagsmålvakter är praktiskt taget nere på noll. Jättelika utbildningsprogram har gjorts för att stärka de litauiska landslagsspelarnas fruars egenmakt genom att skola om dem till modebloggare. Olyckligtvis har väldigt lite av den informationen trängt fram till allmänheten!

-Och om vi ska tala om EM rent specifikt så har 20% av alla mål som gjordes mellan den 61 och 75:e matchminuten i hela turneringen har gjorts av Litauen. 20%! Schweiz, som har en BNP på 85 594 dollar per person, har haft 13 avslut på mål och missat 11 av dem – det är en ineffektivitetsprocent på förkrossande 84,6%! Jämför det med Litauen, som har gjort ett mål utan att ha haft ett enda avslut på mål – en fullkomligt bedövande effektivitet!

-Till sist, avslutade professor Roslingijus sin föreläsning, måste vi se Litauens EM-insats i ett globalt perspektiv. Stora fotbollsländer som Brasilien och Argentina har aldrig lyckats ta ens ett enda poäng i ett Europamästerskap. Litauen har redan tagit ett poäng bara i år!

-Ni är alltså optimist inför Litauens avslutande match mot Belgien, professor Roslingijus?

-Jag är inte optimist, jag är bara en allvarlig possibilist. Den globala trenden är sådan att SEBASTIANAS LARSONS redan under vår livstid kommer att slå en passning till rätt mottagare. Det är helt enkelt fakta.

17 juni: schamanistiskt ingripande förklarar litauisk insats

Litauisk statstelevision meddelade i paus av matchen mot Italien några häpnadsväckande rön som förklarar varför det litauiska laget genomfört första halvlek på ett överraskande solitt sätt. Tydligen inkallades översteprästen i den fornbaltiska Romuvareligionen imorse för att, i en hemlig, schamanistisk ritual besvärja fram anden av den forne förbundskapten LAGERBACKAS och mana in i den nuvarande förbundskaptenen HAMRAUSKAS kropp. Mycket riktigt lyckades Litauen i första halvlek klara 0-0 mot favorittippade Italien, i en match som av neutrala bedömare betygssatts som ”tråkigast hittills i EM”. Experterna i den litauiska tv-studion uttalade sin ärliga förhoppning att ritualens effekter ska bli bestående.

Ett tillägg efter slutsignalen: Tyvärr visade det sig att översteprästen missförstått matchtiden. Enligt fornlitauisk sedvänja varade en fotbollsmatch i 85 minuter.

17 juni: Julgranen ställs upp

Ett viktigt vapen för Litauen i matchen mot Italien idag blir mittbacken ANDRIUS GRANKVISTAS. Grankvistas, i vardagslag kallad ”Kalėdų eglutė“ eller “Julgranen“, har revolutionerat den starka mittbackstraditionen i Litauen, som tidigare ofta tog sig uttryck i att samtliga landslagets spelare var mittbackar. En litauisk mittback ansågs som ett inbegrepp av allt som är solitt och oföränderligt i tillvaron och en genomsnittlig landslagsmittback pensionerades vid 64 år och 2 månaders ålder (ett år över den normala litauiska pensionsåldern för män.)

Förbundskapten HAMRAUSKAS bestämde sig dock för att riva upp den traditionen med rötterna och förvirra motståndarna genom att byta mittbackar så ofta som möjligt, gärna flera gånger under match, samt att endast ta ut sådana mittbackar som kunde visa psykologintyg på att de var så kallade “Typ A“-personligheter, det vill säga kicksökande risktagare med grandiosa böjelser.

Grankvistas är den senaste företrädaren för denna djärvt nytänkande defensiva filosofi. I ”Julgranens” revolutionerande backspel ingår, som vi såg flera gånger under matchen mot Irland, att han gärna kastar sig till marken så fort han får kroppskontakt med en anfallare i motståndarlaget. Det sätter myror i huvudet på forwarden, som inte väntar sig något liknande av en försvarare:

-Ofta händer det att de skjuter utanför i blotta förvirringen, säger Grankvistas belåtet.

”Julgranen” har stort förtroende för att hans knep kommer att ta de italienska anfallarna med särskild överraskning.

-Att spela mittback handlar inte om att springa en massa. Det handlar om att ramla.