Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 13 juli, 2010

Alla ska med

Dammet har lagt sig. Konturerna börjar bli synliga. Intrycken från VM börjar bli möjliga att sortera. Här kommer de första:

*Detta var Europas VM. Första europeiska guldet utanför Europa. Alla medaljer till Europa, såsom bara hänt en handfull gånger förr (34, 54, 66, 74, 82, 06).

*Detta var Sydamerikas VM. Maximal representation fram till kvartsfinalnivå (har bara hänt två gånger förr: 1970 och 1978). Fler lag än Europa på kvartsfinalnivå (har aldrig hänt förr). Första gången ett sydamerikanskt lag kommit längre än Brasilien och Argentina sedan 1954 (en strålande bevis för den latinamerikanska bredden).

*Detta var Asiens VM. Två lag i åttondelsfinal, för enda gången utom hemma-VM 2002.

*Detta var Nord- och Mellanamerikas VM – tja, två lag i åttondelsfinal är åtminstone tangerad bästanotering med 1994 och 2002.

*Detta var Oceaniens VM. Varför? Skojar du? Med Nya Zeeland som enda obesegrade lag i hela jävla turneringen?

*Och ja, trots allt vill jag hävda att det var Afrikas VM också. För att de visade att de kunde arrangera hela skiten trots vad många sa. Och för att realistisk självkänsla trots allt är bättre än omotiverat självförtroende. Och när nu Ghana tog sig till semifinalens absoluta tröskel genom att vara ett hyggligt organiserat lag från ett hyggligt organiserat land, genom att ha hållit fast vid sin förbundskapten så absurt länge som sedan 2008 och genom att satsa på ett lag av unga och samkörda spelare, då har de gett hela kontinenten en fingervisning om vad som krävs för att lyckas. När Nigeria nu håller fast vid Lagerbäck, då visar de att de har lärt sig läxan.

Annonser

Read Full Post »

Världslaget – facit

För att platsa i mitt världslag måste man inte bara ha varit framträdande under VM. Man måste också uttryckt något. Men jag har inte bara tagit ut elva spelare. Jag har också försökt skapa ett lag med balans. Ett lag som skulle funka på plan. Men framförallt är det ett lag med elva spelare man kan älska.

Målvakt
Iker casillas – Höll nollan match efter match, inklusive finalen. Räddade guldet från Holland.

Försvar
Sergio Ramos -Högerbacken man måste älska. Maicon kunde ha tagit den, men Brasilien gjorde för många plattmatcher.
Carles Puyol- Givnaste spelaren.
Diego Lugano – Skönaste mittbacken, vildaste blicken, bästa utstrålningen.
Philipp Lahm – Enda tysken jag skulle vilja äta middag med.

Mittfält
Diego Perez – Står när de andra faller. Och de gör de när Perez kommer farande.
Giovani Dos Santos – Förtjänade att gå längre.
Andres Iniesta – Blev bättre och bättre ju längre VM pågick.
Keisuke Honda – Vilket lag han än spelar i nästa år kommer jag att gilla det.

Anfall
Diego Forlan – En Diego i varje lagdel borde vara regel. Men VMs kung behöver ingen förklaring.
David Villa -Kommer att göra tre hundra femtio mål i Barcelona nästa säsong.

Read Full Post »